fredag 20 november 2009

Renturism och Rami

Idag styrde klassen sin konvoj till Pyhäjärvi och Sixten Kaiso, en halvsame och även vår lärare i knivslöjd(via ABF), för att där planera hur man kan göra renar och renskötsel till en turistattraktion! Resurserna kan man säga är begränsade men ganska mycket är redan uttänkt, vi ska mest hjälpa till med utförandet, och kanske finslipa attraktionerna lite granna. Renslädar, lassokastning, tipspromenader och renskiljning är några av sakerna som står på schemat, allting är inte perfekt uttänkt än, men slår vi våra 14(kloka?) huvuden samman så är jag faktiskt helt säker på att det kommer gå, resultatet kommer i alla fall att bli godkänt, med lite tur så blir det succé!

Efter många genomgångar och en god soppa(rensoppa) så var det dags för klassen att åka hem, och för mig och henrik, som jag lyckades övertala att följa med, att åka vidare norrut, till Ylläs närtrakter, en liten ort vid namn Kallo, där jag hälsade på Rami Kulppi, drivare av Rami's Huskies(min första praktikplats, för er som missat det).
Vi pratade lite allmänt om vad jag kommer att få göra under min tid där(mata hundarna, städa hos hundarna, sela hundarna, sela av hundarna, möta turister, och kanske, med lite tur, så kanske jag även kommer få köra ett spann någon gång, i framtiden), och hur det kommer fungera allting, vilka licenser jag har(ganska många faktiskt), vilka licenser jag inte har(fler), hur jag kommer bo(med någon Nina tydligen), att jag kommer få mat, om jag behöver någon utrustning, och allt annat praktiskt som är bra att kanske prata lite om innan jag börjar praktisera där i december. Allt genom en anställd på campen, Sonja(?), som fick agera tolk. Rami har prioriterat andra saker före engelska, på sin att-göra-lista, men han verkade riktigt trevlig faktiskt, och han bjöd på fika också, så det finns ju inte så mycket mer att önska där. Sonja tog oss på en liten tur runt själva hundgården också, något som oroat mig lite sen Kirunaturen då vi besökte en riktigt shabbig hundgård, men denna var helt okej iaf, inte spektakulärt extraordinär som Explore the North's, men helt okej iaf.. De hade tre stycken hundvalpar där också, väldigt söta var de, tre veckor gamla, och på vägen hem diskuterade jag och Henrik hur bra huskies är, som är så söta när de är valpar, och sen fortsätter att vara lika fina när de blir stora, och ståtliga när de blir gamla.

Avrundade kvällen med att klippa Henriks hår, inte en dag för tidigt...

2 kommentarer:

  1. Kanske världens vackraste och ståtligaste hundras?!? Visste du att de inte kan skälla? Eller klart du vet! ;) Kram Emelie

    SvaraRadera
  2. Det måste jag tyvärr säga på en gång att jag vet att de kan :p
    Men på tex explore the north har de dresserat dem till att nästan aldrig skälla, förutom när de ska dra, och det är väldigt trevligt!
    Kram!

    SvaraRadera