Dag 21, världen är liten

Idag hade vi för omväxlings skull en grottetur på förmiddagen och en hundtur på eftermiddagen!

...

Det enda jag väl egentligen har att skriva är väl att vädret tilltagit lite, vilket är lite opassande med tanke på att vi ska ut på skotertur imorgon. Guidad skotertur till Barentsburg står alltså på schemat! Men det är ju lite tråkigt om det är storm då, det är inte storm nu än riktigt, men det blåser ju rätt duktigt i alla fall. Skottningen vi ägnade oss åt för några dagar sen syns ju inte längre till till exempel, känns ju lite surt, men det är så det är här... Det finns i och för sig en skillnad på hur det ser ut nu och hur det såg ut innan vi hade skottat, och det är att nu är den nya snön blandad till hälften med kol.
Tre kilometer(typ) från hundgården, på den ständiga vindsidan, så ligger Gruva 7, den sista aktiva gruvan i Adventdalens omnejd.
Gruva 7 är den gruva som förser Longyearbyen med elektricitet och värme, genom kol. 25% av kolet från gruvan går till Longyearbyens behov, och resten exporteras till Tyskland(för i Tyskland behöver de mer kol?!).
De andra aktiva gruvorna på Svalbard är Barentsburg, den ryska gruvstaden, som egentligen knappt går med vinst, utan mest finns till för att Ryssland ska ha kvar en provins och därigenom ett visst politiskt inflytande över Svalbard.
Den tredje nämnvärda gruvan på Svalbard är Svea Gruva, den största gruvan på öarna, och den producerar lika mycket varje dag, som Gruva 7 gör på ett år, och 25% av det Gruva 7 producerar på ett år, räcker alltså för att förse en stad med 2500 invånare och 4000 snöskotrar med el och värme i ett år, i nästintill arktiskt polarklimat.



Men det var inte det jag skulle skriva om!
Det jag ville skriva om idag var egentligen en av gästerna vi hade på hundturen! Jag kommer inte ihåg vad han hette, men från Stockholm kom han i alla fall, Enskede till och med, så det tyckte jag var värt att nämna här, för varför blir det alltid så?! Det spelar ingen roll hur långt man åker, det ska alltid komma någon och visa sig komma från samma kvarter som en själv.
Han och hans flickvän(de bodde båda i Lofoten nu, varifrån de andra gästerna självklart också råkade härstamma ifrån...) hade varit på skotersafari igår, till Östkusten, där de hade sett isbjörn! Jag vill se isbjörn! ISBJÖRN!
Men de sa de att isbjörnen var ju säkert 500 meter bort, så man såg ju inte så mycket sådär, utan bara en björn som vände och gick iväg så fort den såg dem.


DET VAR EN ISBJÖRN, SLUTA GNÄLLA FÖR I HELVETE!



Over and out