Dag 9, Ello Lybén

Jag hade tänkt skriva något långt och bra, eftersom att jag inte skrivit på hela 3 dagar eller något, men jag är för trött, har jobbat sen klockan 6 imorse(5 svensk tid), och måste erkänna att jag känner av det... Stället jag praktiserar på nu heter Torasieppi Huskies, och drivs av en Sebastien Vergnaud, och hans enda provanställda, Fabrice nånting, två fransmän som letat sig upp hit på något sätt. Jag är här tillsammans med Henrik, som kom hit genom Rajamaa, som de samarbetar med, och vi bor i en liten stuga utan rinnande vatten tillsammans med Fabrice. Vi jobbar mest hela dagarna, och hinner egentligen inte med så mycket annat. Det kan hända att det låter som att jag varit här i flera veckor, trots att det bara är 3 dagar, men det är för att det känns som att jag varit här i flera veckor, vet inte varför, kan vara för att vi jobbar så länge varje dag, kan vara för att solen aldrig går upp, eller för att det är solnedgång 5 timmar om dagen, vilket man ju inte är helt van vid... Det går väldigt fort framåt här iaf, jag har varit här i tre dagar, och har redan fått köra släde, med turister i! Iofs bara på en liten kort slinga på kanske en km, men ändå! Det känns bra på ett sätt, såklart, men kanske inte helt genomarbetat, min tidigare uppfattning var ju ändå att innan man börjar köra, så är det bra om man spenderar ganska mycket annan tid med hundarna först, genom bla. matning och städning. Jag klagar verkligen inte, att köra släden är ju ett av slutmålen, men ja, det känns ändå lite förhastat, lite som att övningsköra bil, själv, innan man vet vilka pedaler som är vilka, eller som att få skoterförarbeviset utan att någonsin ha kört skoter ;)
Jag trivs här iaf, Henrik och fransmannen är trevliga, och vi får göra allt möjligt skitgöra, saker som är tråkiga, men ändå nödvändiga.
Är för övrigt 30 minusgrader här, det är så kallt att det gör ont, ibland, men oftast märker man inte av det så mycket förutom den kilotunga isklossen man får i skägget efter ett tag...