tisdag 8 december 2009

Dag 2

Dagen idag har varit ganska lik dagen igår. Dagarna är långa och momenten är ganska få, men ändå känns tiden kort. Som praktikant handlar det i början mest om att ta reda på de vardagliga sysslorna, det som är enkelt, skyffla hundlort tex, mycket enkelt, och behövs som tur är bara göras en gång om dagen. Man får hjälpa till där och när det behövs, sela hundarna, lätta ankare, och försöka hålla ordning på hundarna medan de är fastspända framför slädarna men inte får springa...
Turerna är korta, sällan längre än en halvtimme, på lördag ska vi tydligen ha 400 gäster och alla ska hinnas med på 2 timmar, och jag hade nog uppskattat mer att vara på en camp med längre turer, färre gäster och mer personlig kontakt med gästerna än här, då alla gästerna kommer från de stora anläggningarna i Ylläs. Men jag tycker ändå att det är bättre att börja på ett sånt här ställe, för gör man samma saker tio gånger om dagen istället för en, så lär man det sig också åtminstone
tre gånger så fort. Å tredje sidan så pratar alla här finska, alltid, och min chef kan inte ens engelska, så det gör väl i sin tur att det tar lite längre tid att lära sig allting antar jag...
Jag är också ganska nöjd med att jag bara är här i två veckor, iaf som det ser ut nu, för jag anser fortfarande inte att det är för sent för att skaffa en till praktikplats för perioden efter nyår, och det skulle vara väldigt intressant att se någon mer camp, vissa saker här är jag nämligen inte säker på att de är som de borde vara, etc.etc.etc...
Annars så tycker jag det fungerar rätt så bra hittills, chefen är shysst, men påminner på vissa små sätt om min gamla chef på PSX,

Dagens två tankar.
Den första tanken varade under en halvsekund medan jag städade så fick jag känslan av rutin, som i "det här har jag gjort i alla mina dagar, och ska fortsätta med det också" och det kändes på något sätt helt okej, trots att det jag gjorde just då var att städa hundburar..
Den andra tanken kom efter att jag hade stått och observerat säkert den tionde gruppen människor som stod borta vid stora buren vid tur-stugan(varifrån alla turerna utgår), och den löd någonting i stil med "jag tror att det är omöjligt att inte bli glad av hundvalpar". Djupt.
Och ja, jag vet vad ni tänker, och det är helt sant, jag tänkte det i form av en dubbelnegation.


Kan ju tillägga också att det jag menar när jag säger burar, inte är små burar som fågelburar eller så, utan varje "bur" är mer lik en hel hundgård på minst 3x4 kvadratmeter(större än internatrummen i Grebbestad typ).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar